Brev till Erik Oxenstierna 1632-1654: Rikskanslern Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling I:17
Helmut Backhaus
Rikskanslern Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling. Avd. 1, nr 17
Elskelige Käre Son – så börjar de flesta av Axel Oxenstiernas brev till sonen Erik, och de avslutas med en stående hälsningsfras: Din Trogne Tillbenägne Fader Emedan Jag Lever.
Det är fadern, den mäktige rikskanslern, som skriver till sin yngste son. Genom faderns brev kan vi följa Erik från uppväxtåren, studenttiden i Uppsala och studieresan genom Europa till hans tid som guvernör i det avlägsna Estland, och slutligen riksråd och generaldirektor för kommerskollegiet i Stockholm. Vi kan känna faderns ständiga oro för sonens bräckliga hälsa, hans nästan desperata beslutsamhet att arrangera ett ståndsmässigt äktenskap och säkra ättens fortbestånd, hans önskan att stötta sonen på hans post bortom havet och, inte minst, att bereda marken för en karriär i maktens centrum.
Brevserien sträcker sig över drygt tjugo år, från 1632 till strax före Axel Oxenstiernas bortgång i augusti 1654. Från fadern finns 183 brev bevarade, nästan alla som egenhändiga original, från sonen 61 brev, de flesta i utdrag som gjordes på 1670-talet. I denna utgåva återges varje brev med en sammanfattning av innehållet, fullständig text och förklarande noter.
Helmut Backhaus är Dr.Phil. och fil.lic. i historia, f.d. arkivråd vid Riksarkivet och var tidigare ansvarig för Oxenstiernaprojektet.